Svensk forbrenningskatt har ikke økt materialgjenvinningen

I sammendraget av rapporten står det blant annet: “Utvärderingen har visat att skattens effekt på materialåtervinningen har varit försumbar på kort sikt och att skattens effekt troligen är relativt liten även på längre sikt. Detta innebär att skatten inte på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt styr mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Detta var även slutsatsen i den utredning som föranledde skatten (SOU 2017:83). Därmed är bedömningen att skatten inte heller bidrar till en övergång till en mer cirkulär ekonomi.”

Samtidig påpeker rapporten at den svenske skatten har påvirket anleggenes planer for investeringer. 20 % av anleggene har oppgitt at de har revidert sine planer for re- og nyinvesteringer.

Skatteverket ser også på skattens effekt i et internasjonalt perspektiv, og viser til at mer av det internasjonale avfallet kan bli lagt på deponi i stedet for å bli behandlet i et avfallsforbrenningsanlegg med energigjenvinning.

“Givet att investeringarna i svensk avfallsförbränningskapacitet minskar på lång sikt kommer avfallsförbränning av importerat avfall att minska. I en sådan situation bedöms de exporterande länderna istället skicka avfallet till förbränning i ett annat EU-land men även till deponering i den mån förbränningskapaciteten inte är fullt utbyggd."

Avfall Norge ba i høringsrunden av forslaget om en norsk avgift på avfallsforbrenning, om at norske myndigheter avventet resultatene fra evalueringen som nå er gjort av Skatteverket i Sverige. Etter at Stortinget stoppet innføringen av avgiften i vår, varslet finansminister Jan Tore Sanner at han ville komme tilbake med en oppfølging av denne saken i Statsbudsjettet 2022, som legges frem tirsdag 12. oktober.

Avfall Norge følger fremleggelsen av statsbudsjettet nøye og inviterer til en gjennomgang under Morgenkaffe om statsbudsjettet 2022 onsdag 13. oktober, kl 09.00.

Meld deg på her

-

Les Skatteverkets rapport